31/8-10 Dag 1
Somnade inte innan 12 inatt, låg och väntade på ett sms att jag kunde ringa honom. Försökte både ringa och skicka fler sms men telefonen gick inte att nå. Sen vaknade jag klockan 06.20 försökte återigen nå mannen men telefonen gick fortfarande inte att nå. Panik, en utav anledningarna till att jag varit så ledsen har just besannats, iaf känns det som de. Jag kan inte få tag i honom! I vanliga fall om vi inte är tillsammans pratar vi minst en gång oftast flera gånger om dagen. Visst jag fick ett sms 21.20 att det kanske skullem ta ett bra tag och att han älskade mig. Men jag behövde hört hans röst, höra att han mådde bra, va som hände och att han älskar mig.
Det är så kallad småttingvecka nere på skolan nu och igår var första dagen, så jag förstår ju varför hans telefon inte är på. Det var väl det jag anade innan han åkte och det var därför allt var så jobbigt redan då.
Ni kan väl önska mig lycka till och hoppas att jag snart ska få ett livstecken från honom. Har suttit och klämt på min rosenkvarts några timmar nu på morgonen, köpte en till mig och en till honom. Den skulle vara för romantiken och sen skulle den hjälpa att hålla den i vänster hand om man saknade någon väldigt mycket.
/ Stackeboon
Det är så kallad småttingvecka nere på skolan nu och igår var första dagen, så jag förstår ju varför hans telefon inte är på. Det var väl det jag anade innan han åkte och det var därför allt var så jobbigt redan då.
Ni kan väl önska mig lycka till och hoppas att jag snart ska få ett livstecken från honom. Har suttit och klämt på min rosenkvarts några timmar nu på morgonen, köpte en till mig och en till honom. Den skulle vara för romantiken och sen skulle den hjälpa att hålla den i vänster hand om man saknade någon väldigt mycket.
/ Stackeboon
30/8-10
Det här är nog en bland de värsta dagarna i mitt liv. Igår styrde jag och mannen i mitt liv bilen ner till sydligare breddgrader. När vi kom över hallandsåsen kom också tårarna, vi var ju snart där. Vi kom ner och började packa in i "lägenheten" Som är ett rum i en så kallad dubblett, det är som en tvåa han delar med en annan studerande.
Vi hade ju planerat hela sommaren att till hösten, altså nu, skulle vi flytta ihop. Dock fins det inte en enda jävla lägenhet i hela skåne där man kan få bo som ett par med en hund. Och när han fick ett rum i denna dubbletten kunde han inget annat än ta den. Nu gör vi allt för att hitta en annan lägenhet. 1:a eller 2:a det spelar ingen roll alls bara vi kan få en lägenhet att bo i! Så om någon känner någon är vi tacksamma för allt!
Jag sov över hos honom från igår, tänk om det ändå hade varit vår lägenhet vi sov i. Nu kommer tårarna igen.. På vägen hem grät jag nästan hela vägen, det kommer i vågor och är otroligt jobbigt. Jag vill ju att han ska vara där när jag kommer hem från jobbet, jag vill kunna krypa upp i hans famn om det varit en jobbig dag. Jag vill vara där när han kommer från skolan. Jag vill vakna bredvid honom och äta frukost mitt emot. Jag vill sitta med honom på kvällen och mysa i soffan framför en bra film. Jag vill att vi ska gå och handla mat tillsammans, gå på promenader och köpa saker till vår lägenhet. Jag vill inte att det ska va mitt och hans, jag vill att det ska vara vårt.
Jag vet att han och jag kommer ta oss igenom detta, riktig kärlek klarar sig igenom allt. Jag vet att han älskar mig och han vet att jag älskar honom. Han är ju mannen i mitt liv.
Nä nu tror jag inte det går att skriva mer, jag orkar inte tänka mer.
/ Stackeboon
Vi hade ju planerat hela sommaren att till hösten, altså nu, skulle vi flytta ihop. Dock fins det inte en enda jävla lägenhet i hela skåne där man kan få bo som ett par med en hund. Och när han fick ett rum i denna dubbletten kunde han inget annat än ta den. Nu gör vi allt för att hitta en annan lägenhet. 1:a eller 2:a det spelar ingen roll alls bara vi kan få en lägenhet att bo i! Så om någon känner någon är vi tacksamma för allt!
Jag sov över hos honom från igår, tänk om det ändå hade varit vår lägenhet vi sov i. Nu kommer tårarna igen.. På vägen hem grät jag nästan hela vägen, det kommer i vågor och är otroligt jobbigt. Jag vill ju att han ska vara där när jag kommer hem från jobbet, jag vill kunna krypa upp i hans famn om det varit en jobbig dag. Jag vill vara där när han kommer från skolan. Jag vill vakna bredvid honom och äta frukost mitt emot. Jag vill sitta med honom på kvällen och mysa i soffan framför en bra film. Jag vill att vi ska gå och handla mat tillsammans, gå på promenader och köpa saker till vår lägenhet. Jag vill inte att det ska va mitt och hans, jag vill att det ska vara vårt.
Jag vet att han och jag kommer ta oss igenom detta, riktig kärlek klarar sig igenom allt. Jag vet att han älskar mig och han vet att jag älskar honom. Han är ju mannen i mitt liv.
Nä nu tror jag inte det går att skriva mer, jag orkar inte tänka mer.
/ Stackeboon
